Det förflutna

En väldigt kär vän till mig sa en gång att man kan bränna kort, minnen som man har i form av saker, men man kan aldrig bränna vetskapen om det som har hänt eller ens känslor. Först förstod jag inte alls vad han sa eller vad han menade med det. Men så här i efterhand, och då menar jag flera år i efterhand, så förstår jag vad han ville säga. Han var nämligen med mig när jag brände alla kort och allt jag hade fått av min biologiska pappa. Allt jag hade fått a honom var bara en enda stor lögn och jag vill inte ha något av honom. Men vetskapen om allt han har gjort finns fortfarande kvar. Det är inga sår, men det är ärr jag får leva med resten av mitt liv.

By stegnar, Oct. 10, 2012, 3:54 p.m.